Student med barn

Lille Fs kompis L spanar in leksakslådorna i det Lockneusska residenset.

Hur kommer det sig att 30-40 åriga kostymprydda män i vita bilar kör som svin?

Idag blev jag omkörd på insidan av 2 (två) vita bilar med manliga förare i kostym. Och jag blev så arg. Nu blir jag livrädd så fort jag ser en vit bil närma sig i bakrutan. Jag har väl också rätt att ligga i omkörningsfilen på E4 när den är full av långtradare?

Och varför har kostymnissarna så bråttom? Och varför har stressade ensamstående businessmän vita bilar? Och om de nu enligt mina förutfattade meningar är ensamstående, varför har de då kombi?

Jag, Oscar och Folke fiskade lite. Jag kastade fast, Oscar kastade fast och jag kastade fast. Folke sov.
Och var det inte den här killen som var förkyld?

Jag var ute och gick en sväng på gården och i skogen med lille F i bärstolen på ryggen. När vi gick ut hade han en Pingu i handen men när vi kom in var där ingen Pingu...


Jag gick ut och letade och efter en stund hittade jag honom. Liggandes i solen med en liten rönn som parasoll.

Idag gick frukosten inte ned för lille F. Det har ju gått så bra tidigare?
När Pappan är borta börjar lillen matvägra. Jag vet inte vad det är. Men det är fruktansvärt jobbigt. Det blev en gråtande promenad (som tur var inte alla fem kilometerna) och när vi väl var hemma så fick det bli en andra frukost. Som tur var gick den ner.

Men det är jobbigt att bråkas. Det är också jobbigt när rutinerna rubbas. Vi vet ju att det blir bäst när det äts när man är hungrig och sovs när man är trött. Att äta när man är trött och sova när man är hungrig är ingen bra idé...



Här matvägrar vi inte alls. Här myser vi i stugan.

Nyss Skypade lille F med sin Farmor. Då gick det vilt till och det slutade med att mellanslaget försvann. F röck loss tangenten och efter mycket pill fick vi till det så nu kan jag återigen skriva riktiga meningar med mellanslag.

Visste ni förresten att när man skrev främst på pergament (djurhud) men också på papyrus (växt) så använde man sig av ett system som kallades "scriptio continua", där man inte använde sig av mellanrum eftersom det ansågs för dyrbart och man ville använda hela ytan att skriva ned på. Ingen risk för särskivning där inte! Eller borde det heta Sär skrivning?

Såhär gott blev det! Det blev sjukt populärt. Kanske var han hungrig, kanske var det en bekant smak. Men jag fick tillochmed värma på ännu mer mat när portionen var slut!

14 bäbisportioner

Ingredienser:
4 normalportioner pasta


500g krossade tomater
En rejäl klick osaltat smör (eller olja)
400g älgfärs (eller annan köttfärs)
1 lökvatten
4 små morötter
10 hela svarta pepparkorn
5 enbär
1 lagerblad
rosmarin

Häll de krossade tomaterna i en kastrull. Lägg i klicken med smör och låt smälta med. (glöm inte fettet, det gjorde jag!) Hacka löken och lägg i tomaterna. Häll i köttfärsen och låt koka. Stek inte.

Koka upp pastavatten och koka utan salt den angivna tiden på förpackningen.

Skala och riv morötterna. Låt koka med i köttfärssåsen. Lägg kryddorna i en tesil och lägg i köttfärsen.

Låt alltsammans koka en halvtimme.

Låt svalna och kör i matberedaren. Gör små matlådor som fryses ned. Tina lite frusen majs och mixa till varje portion.

Klart!

Igår var vi och kollade på det här. Min kusin tar examen och då måste man ju passa på att kolla in vad han har gjort under tre år. (Snygga muggar var svaret) Utställningen var på Kulturmagasinet och där skulle jag lätt hänga om jag var föräldraledig i Sundsvall. Innan dess tittade vi på drakarna.

I Umeå var jag och O och F också och tittade på ett liknande examensarbete på bildmusset. Det kan tyvärr inte rekomenderas eftersom utställningen är över. Men det var grymt. Bildmuseet och Västerbottensmuseum är Guldkorn man inte får missa i Umeå.

Oj så fel det är! I alla fall för mig.

Idag tog jag en promenad ner till ån med ett fiskespö i näven och en Folke i vagnen. Lille F somnade på vägen dit (knappt 1km) och sedan var det bara att börja håva upp öringen. Tyvärr fick jag ingen fisk. Men det var härligt ändå. Jag pratade lite med två gubbar som kommit hit från [Schtockolm] för att fiska. Den ene fiskade med [Reekor]. Och att man är ensam i skogen, det tror jag också är fel. Mötesplatserna är bara annorlunda.

På eftermiddagen gick vi en sväng på byns loppis och kollade. F tyckte det var väldans spännande och tittade storögt på alla saker.

Jag tror faktiskt att jag är mer aktiv som föräldraledig här än vad jag är i Umeå där det finns tusen aktiviteter. Där finns mamma-baby-gympa och babysång och småttis och öppenförskola varje dag i veckan.

Vi bor ju i stan. Det finns många fördelar med det som föräldraledig. Det finns mycket organiserat att göra för att räffa andra lediga mammor och barn. Promenader är också enkla, man kan ta sig vart man än vill till fots. Det finns gångvägar där man slipper trafik. Men man blir ofta inne.

Nu är vi på landet. Där är ytorna stora man kan vara ute. F kan sova ute på gården och man kan leka på gräset. Man kan promenera mycket och ta sig ut i skogen enkelt. Men det saknas gångbanor och bilarna kör fort.

Det finns väl fördelar med allt antar jag. Just nu är det trevligt att vara här i alla fall!

Vi har varit ute och åkt lite bil. Lille F vill gärna ta en paus då och då och sträcka på sig lite.



Trots AC blev det riktigt varmt i bilen stundvis. F är väldigt varm av sig. Det har han ärvt från sin far. Han är nästan alltid svettig och varm. Gånger som dessa får man ta av sig strumporna och vädra lite.


O lärde F att tuta. Bra jobbat.

(inte barnmat, eller i alla fall inte bäbismat)

Typ 15 st.

Ingredienser:
125 g rumstempererat smör
1,5 dl socker
0,75 dl sirap
2 ägg
1 tsk bikarbonat
1,75 dl fil
5 dl mjöl
0,5 tsk ingefära
1 tsk kanel
1 tsk kryddnejlika
2 tsk kardemumma
4 päron

Hur göra:
1. Sätt ugnen på 175*C. Ställ muffinsformar i en muffinsplåt.
2. Kör smör och socker i matberedaren en bra stund. Häll i sirap. Vispa ned äggen ett i taget. Vispa ordentligt emellan.
3. Rör bikarbonatet i filen i en liten skål. Blanda vetemjöl och kryddor i en annan. Häll alltsammans i matberedaren.
4. Skala, kärna ur och hacka päronen. Lägg bitarna i matberedaren och kör lite till.
5. Skeda smeten i muffinsformarna och grädda i ugnen 15-20 minuter.

Komments:
Det blir godare med the real deal. Använd riktig fil, riktigt smör och riktig grädde. Kakor ska ju vara goda, inte nyttiga eller hur?
Använd hjälpmedel. Det blir roligare med matberedare, assistent, mixer och elvisp. Självklart kan man klara sig utan dem men jag väljer den lätta vägen med maskinpark istället för den lätta vägen med fördigt pulver i vanlig skål...
Ändra gärna. Byt ut päronen mot något annat. Äpplen kanske?

Säg att du har en matta på din balkong. En helt vanlig trasmatta. På balkongen befinner den sig för att den inte har vidare mycket sentimentala värden men ändå är en fin matta. Du sopar rent balkongen. Skakar mattan och hänger den på räcket. Senare upptäcker du att mattan ramlat ner på marken nedanför men du kan inte gå ut och hämta den då du är ensam med barn. Du glömmer bort mattan. Kanske går det flera dagar. Någon vecka senare ser du mattan på en grannes uteplats, hängande på ett tvättsträck. Vad gör du? Du vet vem grannen är men har inga större positiva erfarenheter av denne.

A) Smyger förbi en mörk kväll och tar tillbaka mattan, tvättar den och lägger undan den i källarn eftersom du inte vågar ha den ute eftersom hon kan se?

B) Tar bara tillbaka mattan och använder den tydligt som en markering.

C) Hämtar mattan, plingar på och berättar att det här minsann är din matta.

D) Plingar på och förklarar det hela i hopp om att grannen självmant ska ge tillbaka mattan.

E) Polisanmäler grannen för stöld.

F) Skiter i det. Låtsas att du glömmer det hela men grämer dig varje gång du går förbi grannen.

G) Plingar på och berättar för grannen att du sett din matta men att hon kan få den om hon vill ha den.

H) Smyger och hämnar mattan och plingar på för att sedan ge mattan som en gåva till grannen.


Än så länge har jag gjort F). Och skrivit ett blogginlägg om det. Kanske är ett I)...

Vad jag vet av detta är att jag inte kommer våga hänga min tvätt ute för att torka i sommar i alla fall.

Under ytan på Laxsjön: En is utan vatten (följden av vattenkraft). Kanske en möjlighet för små, små varelser att leka koja?

Under ytan hos mig: Hur ser man skillnad på tredagarsfeberprickar och scharlakansfeberprickar?

Kan man ha såhär blå ögon?



En ljudbild...

Dagens lektyr damp ned genom postinkastet. Tack Tuulikki!

Samtidigt håller ventilationen på att förbättras i huset så nu pyser den hemska röklukten ut lite överallt förutom hos oss. Vi har i flera år fått in doften i vår lägenhet. Hoppas, hoppas, hoppas att vi slipper den!

Här hemma är vi sjuka. Jag anar Tredagarsfeber men är inte säker. Tråkigt är det i alla fall. Lille F har matvägrat. Äter helst inget på sked. Dricker vatten ur glas och kan tänka sig gurkstavar, Bröd och Mango. Det kan man ju inte leva på... Lite majs har i alla fall gått ner och vi hoppas att det fortsätter så...

Såhär mysigt kan man ha när man leker med mamma och pappa.

Lille F hade en rolig period när han sa Dilliedilliedidillie... Då såg han ut såhär.

Den här bakgrunden förresten. Det är en tapet som tapetserades över i mitt hem när jag var liten. Men jag gillar den! Den är barnslig och glad och 70tal.   Faktum är att jag skulle bli glad om jag fick en rulle eller två i födelsedagspresent!

Såhär ligger det till. Jag har varit i bloggandets två diken.

Dike nr 1.
Hej Bloggen!
Idag har jag varit i skolan. Duschade på förmiddagen. Sedan tvättade jag. Funderar på om jag kanske ska sova... Och vem i hela friden vill läsa det här?

Dike nr 2.
Huvuvida skall vi nu tänka omkring detta glädjens budskap? Jag skriver teologiska termer som ingen förstår...

Vägen däremellan?
Sanningen och livet?

Planen är att jag ska skiva vardagligt men ändå inte tråkigt. Djupt men inte oförståeligt. Vi får se var vi hamnar. Kanske lite barnmatsrecept, lite bilder och roliga anekdoter och händelser.

Hit the road Jack!