Student med barn

Folke läser Biblen. Det är ju sånt som ligger framme. Den här tyckte han var spännande med bilder och allt. Den vanliga är ju också rolig. Det går ju så lätt att bläddra i den.

Förra söndagen sa han kors i kyrkan. Vi pratar ibland om Jesus, det faller ju som naturligt när mycket i vårt liv kretsar kring honom.

Tycka vad man vill om det. Vi tycker i alla fall att det är bra.

Idag är det Fettisdagen, inte semmeldagen. Imorgon Askonsdagen. Då börjar fastan.
Jag läste i tidningen att semlan är det populäraste bakverket. Kanske för att vi bara äter det en gång om året. Vi hinner aldrig lessna.

För från och med imorgon är det avsaknad och avhållsamhet av olika slag. Vi väljer att fasta. Inte för att det gör oss till bättre människor, vi blir inte frälsta för det vi gör. Ingen kommer till himlen för att man fastar. Utan för att det känns som en tydlig följd av att leva i Jesu efterföljd.

Jesus dog för min och för din skull. Det är nog den häftigaste tanken om något. Att någon har dött för min skull. Gud blev människa och dog, för att rädda oss. Det var det enda sättet. Vi kan inte rädda oss själva. Vi är ju bara människor. Gud däremot, han kan grejer han.

Men i alla fall. Jesus led, jag vill pröva på lidandets väg. Inte för att det räddar mig från evig fördömelse men för att jag tror att det kan ge mig något.

Nu är det inte så att vi ska kostfästas, nej bevare mig väl.

I fastan kan man avstå från saker som kanske inte är så nyttiga för en, som kanske för en bort från Gud. Och om man då avstår från sådana saker, kanske man kommer lite närmre Gud i vardagen. Gud däremot, han förändras inte, men vi kanske gör det.

Hos oss ska vi avstå från sötsaker (kakor, godis, chips, läsk) , kött (industrikött, vilket betyder att vilt och fisk är tillåtet) och alkohol. På söndagar är det fest och därmed ingen fasta. Blir vi bjudna hemma hos någon annan, är det tillåtet och också om vi har gäster över. Fastan ska inte göra livet hopplöst och besvärligt. Men vi ska försöka hålla det så gott det går.

Förra året slängde vi ut TVn (nej, okej, vi bar ner den i förrådet) och den har inte sett dagens ljus från dess. Det gav oss mycket livskvalitet och vi diggar SVTplay.

Lillkillen förresten, han berörs inte så mycket av fastan, han äter ju varken godis eller dricker alkohol. Vegitariskt äter vi ju ibland annars också men lunchen kommer att fortsätta innehålla kött för hans del, precis som förrut. Han älskar ju blodpudding! Mackorna kanske kommer att ha leverpastej eller skinka också.

Ska du fasta i år? Och från vad?

Det syns faktiskt inte alls, men det här är min skolväg. Någon hade bestämt att från och med nu skottar vi inte den här vägen. Faktum är att det är en bilväg men drivorna av snön hade gjort den oigenkännlig. Kanske är det så att den är så osynlig och täckt av snö att inte ens de som skottar såg den. Kanske är den bortglömt fram till våren? Det vore ju himla tråkigt.

Vi hade en lekdag medans pappan var på interjvu.



Byggde lego. Mamman fick en idé.




Kanske skulle man klä in legolådan i tyg?



Det blir ju så mycket lekvänligare då.



Jag valde samma tyg till lådan som till Folkes lekmatta som var ett tidigare projekt.



Det var både spännande att sy med symaskinen och att leka i lådan. När vi sydde ansvarade Folke för att trycka på backknappen. När jag nålade skickade han nålarna försiktigt, en och en. Han inventerade sylådan noga. Det brukar vara lösningen till att få arbeta. Att inte göra det ifred men att integrera lillen i det man gör. Det blir mycket lugnare då. Ta till sig istället för att skjuta ifrån.



Och tänk så mysigt vi har det.

Gomorgon, gomiddag, gokväll!

Det är tabu, jag vet. Men vi var bara tvungna att testa att äta häst.
Det var gott, riktigt gott. En rejäl söndagsmiddag.



Den här killen åt tre portioner. Ojoj!

Han är så, vår son. Han tänker utanför lådan.



För vem har bestämt hur man bäst kör en vagn?
Kompisen som var och hälsade på idag, lilla L, blev arg. För så där kör man ju inte.
Men Folke tyckte att, det kan man väl visst göra, om den liks är tom.



Men ibland är han fyrkantig och tänker inom ramarna på lådan.

Glidarn tittar på Oscars oas i knäet. Gött!

Du som inte längre är hel...

Jag fick skjuts hem från skolan av C och L. Men när jag skulle kliva av och stänga dörren så hamnade tummen på något sett mellan dörren och karmen. I kläm så att säga. Beklämmande. För jag menar, hur många gånger har man inte lyckas stänga en bildörr utan kött och blod emellan?

Blodet forsade och en stund senare gjorde det groteskt ont. Tydligen sa jag något om att det gjorde mer ont än att föda barn men det förnekar jag nu. Maken gjorde ett förband som lovprisades på vårdcentralen.

Tummen verkar i allra högsta grad hänga med, med tanke på graden av smärta den åsamkar mig.

Jag är ändå tacksam att det inte var en en allvarlig billkrock jag var med om och att jag har fina grannar som barnvaktar, tack E och A. Den fantastiske maken hade förresten bakat semlor tills jag kom hem. Jag uppskattade dem först senare.

kokar en egen soppa på egen spis. Smakar av den lite.

Jag fick låna farsans kort ikväll grabbar, det är lungt.

Tja. Här sitter jag och chillar lite. Softar i lådan.

Det här fick jag av mitt hjärta idag. Han har sin hand på mitt hjärta.


Jag inser att jag kommer att älska varenda pyssel han någonsin gör och tar med hem!
Varenda smörkniv och varje grytlapp. Pappersängel och Teckning. Allt blir ett konstverk i mina ögon.

Jag och maken funderade tillsammans. Jag sa,
jag har ju inte hunnit blogga senaste veckorna.
Jag kanske ska sluta? frågade jag.

Då sa han;
Du har ju redan slutat?

och det har han ju rätt i.

Men ja. Det får vara en tillsvidare tid. Ni verkar ju fortfarande kika in här emellanåt, så jag får helt enkelt se vad det blir av det. Jag bloggar när det finns tid och lust.

Anledningen till att jag inte har hunnit är att jag läst på 150%. Någonstans måste man skala bort. Jag har valt bort de flesta fritidsåtaganden. Nu är det familj och studier som gäller för att få det att gå ihop. Vänner och Kyrkobesök vill jag inte välja bort.

På kvällarna när jag annars hinner blogga har jag troligast lagt F eller läst Bibel (ingår i kurserna och det är fantastiskt roligt och sporrande). Ibland har jag och maken tittat på ett eller annat program och någon kväll har jag somnat av utmattning vid 20tiden.