Student med barn

Det är något med vår familj och energi. Den verkar aldrig sina. I alla fall hos den minsta medlemen.

Och vill ni höra ännu en otrolig uppräkning av dagens bestyr?

Städa hela lägenheten, frukost, cykeltur till affären, storhandla, tagit ännu längre cykeltur hem från affären. Turfat. Ätit lunch, duschat/sovit middag. Handlat födelsedagspresent till min kära syster, lagat middag, tvättat och sövt barn. Nu minsann står marsipangörande för dörren. Mandlarna skållas i skrivande stund.

Och vet ni vad jag insett?
Att jag mår bra när livet ser ut såhär. Då kan jag njuta.
För inget av det vi har gjort idag, har vi måstat. Men vi har gjort det ändå.


Men imorgon, då ska vi bara gå i kyrkan och kanske göra lite påskgodis men sen inga stora äventyr.
Då ska vi vila.

Idag har vi;

Ätit grötfrukost, kollat på bolibompa och lekt, vikt en himla massa tvätt, gått i kyrkan, ätit våfflor, promenerat, handlat, ätit lunch i lugn och ro,  tagit en cykeltur, grillat mellis vid sjön, cyklat hem, lagat middag, ätit gott, tagit familjebad och sövt en liten kille.

En riktigt mysig dag som inte alls varit så stressig som man kan tro, utan en helt vanlid dag. En ledig dag.

Imorgon börjar studier och dagis igen och vi kör på!

Men först, ett glas vin och lite Play-tv.

Lillkillen har börjat på dagis. Det är stort. Och läskigt.
Mest för oss föräldrar. Plötsligt måste vi släppa på kontrollen.
Men jag tror det gör honom gott. Han är trygg och trivs med att vara med andra barn.
Och så är det bra att hans föräldrar kan bli klara med sina studier snart också...

Idag tog vi ett varv runt sjön och grillade lite och drack varm choklad.



Vi blev bönhörda för när vi kom fram var det perfekt grillglöd.
Hade vi inte varit religiös innan så hade vi blivit det idag.
Tack gode Gud för vårvintern!

Och tack farmor Anca för brallorna!

Under fastan äter vi vegitariskt. Det är gjort att vi har börjat göra listor med middagsrecept. Det är sjukt bra. Och skönt. Äntligen slipper man "vad ska vi äta idag-ångesten". Och när vi ändå är igång så storhandlar vi till flera veckor. Sjukt najs! Det bästa vi gjort på länge!

Det är en ynnest att få gräva sig en grop, lägga ut fällen och sedan surfa lite medans barnet sover gott i friska luften.



Och bara njuta lite!

Jag börjar känna mig gammal på universitetet. Jag är ju trots allt inne på mitt fjärde år nu. Jag har hittat min lunk. Mina rutiner. Min väg till universitetet och min plats i biblioteket. Den är jag så fäst vid att jag faktiskt kliver upp lite extra tidigt så att jag kan vara på UB just när de öppnar. Eller ja, en av de åtta. I värsta fall någon av de 12. Jag sitter alltid på hyllan. Gräddhyllan och inte bokhyllan.

Det märks att jag är gammal på universitetet, inte för att jag är åldersmässigt äldre, för det är jag sällan, utan för att jag vet hur det ska vara. Jag vet hur man ska köa i matlådebunkern trots att ingen annan verkar förstå det. För så har man köat de senaste fyra åren. Sånt ändrar man inte. Jag blir arg när någon sitter åt fel håll. Man kan ju inte bara flytta på bord. Någon ordning får det väl vara.

Jag vet att det är småsaker, men det riktigt kokar i mig när saker och ting inte är som de ska. Som de brukar. Som jag vill ha det.

Helt ärligt är det inget problem. Jag accepterar det och lever vidare.
Jag ser det mest som ett tecken på vem jag är i livet.

Den rutinerade studentmamman, thats me.